Shortcuts-systemet

En Shortcut är en genvägstest, ett snabbare och enklare sätt att testa en hel grupp av saker.
Principen lanserades av Sheldon Deal, D.C. och andra inom Applied Kinesiology och används inom Dr. Deal's Advanced Kinesiology. Hans arbete med olika Shortcut utgjorde den första inspirationskällan till Manual Kinesiologys utveckling av behandlingssystemet med över 30 olika Shortcuts.

"Shortcutssystemet" är namnet på den separata metod inom Manual Kinesiology, MK där man använder sig av ett större antal olika enskilda MK-Shortcut och binder ihop det till ett komplett test- och behandlingssytem.


De sensoriska systemen
I vår kropp finns det miljoner receptorer (sensorer). De sensoriska systemen sänder via de afferenta nervbanorna impulser från kroppens olika delar till det centrala nervsystemet. Olika former av retningar av specialiserade receptorer omvandlas till elektriska signaler - nervimpulser (aktionspotentialer).

Det finns tre huvudtyper av sensorer:

1. Exteroceptorer
Exteroceptorerna ger oss information om vår omvärld. Signalerna förs via afferenta nerver till vårt medvetande och kallas i vardagligt tal för de 5
sinnena (syn, hörsel, lukt, smak och känsel).

2. Interoceptorer
Interoceptorerna finns inne i kroppen och registrerar kroppens inre miljö såsom kroppstemperatur, blodtryck, blodsockernivå, metaboliska processer, etc. Informationen förs via det autonoma nervsystemet till CNS och når
vanligtvis inte vårt medvetande.

3. Proprioceptorer
Proprioceptorerna finns i och omkring kroppens leder, i huden och inne i musklerna (muskelspolar) och senorna (senorgan).
De upplyser om graden av muskelkontraktioner, ledernas ställning, etc.
Informationen från proprioceptorerna når ibland vårt medvetande, men vissa funktioner sköts reflexmässigt på ryggmärgsnivå och av cerebellum (lill-
hjärnan) utan att vårt medvetande är inkopplat.

Det Centrala Nervsystemets funktion
Nervsystemets funktion är att ta emot information från våra sinnesorgan via
inåtledande afferenta nervbanor, sedan bearbeta och tolka denna information och därefter via utåtledande efferenta nervbanor styra muskulatur och körtlar.

All den information som det centrala nervsystemet får från olika typer av receptorer i vårt sensoriska nervsystem bearbetas för att ge en adekvat respons.
Det centrala nervsystemet kan bara svara receptorerna genom att uttrycka sig på två olika sätt:
1. kontraktion av muskler
2. sekretion från körtlar

Genom musklernas proprioception (led- och muskelreceptorer) kan man genom manuell muskeltestning registrera afferenta nervsignaler från exteroceptorerna och interoceptorerna.


Mekaniska, elektromagnetiska och kemiska stimuli
De tre främsta stimuli i de sensoriska systemen (exteroceptorerna) är mekaniska, elektromagnetiska och kemiska stimuli.

1. Hörsel - Öron: mekanisk stimuli
2. Syn - Ögon: elektromagnetisk stimuli
3. Lukt - Näsan: kemisk stimuli
4. Smak - Tungan: kemisk stimuli
5. Känsel - Hud: främst mekaniska stimuli i form av beröring, tryck, vibration, samt värme, kyla, och smärta


Jonkanalerna i cellen
Den elektriska potentialskillnaden i cellen uppkommer genom skillnaden i koncentration mellan först och främst jonerna Kalium (K+), Natrium (Na+) och Klor (Cl).
Det finns olika sätt som dessa partiklar kan passera genom cellmembranet, främst genom jonpumpar och jonkanaler.
Jonkanaler finns i alla celler, och genom dessa kanaler kan vissa typer av joner passera. Jonkanalerna kan stängas och öppnas vid behov.

Beroende på hur jonkanalerna regleras finns det 3 olika typer:

1. Mekaniskt känsliga jonkanaler, vilka reagerar på mekanisk deformation (dragning, tryck etc) av membranet.
Exempel: hudens nervtrådar, sinnesorgan i muskler och senor och i innerörats celler (hårceller).

2. Spänningskänsliga kanaler, vilka reagerar på den elektriska potentialen över membranet.
Exempel: nervcellernas soma och axon.

3. Kemiskt reglerade kanaler, vilka påverkas av kemiska ämnen som binds till receptorer på kanalerna.
Exempel: alla synapser och smak- och luktsinnesceller.

I jonkanalerna ser vi en likhet mellan stimuli av de sensoriska systemen.
Jonkanalerna reagerar liksom våra främsta sinnesorgan på Mekaniska, Elektriska (elektro-magnetiska) och Kemiska stimuli.



Mekaniska stimuli
Ett centrum för mekaniska stimuli är labyrinten i örat, som består av hörselorganet och balans-organet. Hörselorganet reagerar på mekanisk påverkan från ljudvågor och vibrationer i luftens molekyler.
Balansorganet, den andra delen av labyrinten, är uppbyggd av de tre båggångarna som är orienterade som sidorna i ett 3-dimensionellt diagram. Balansorganet reagerar på lägesförändringar och rörelser och står i förbindelse med cerebellum och motoriska neuron i hjärnstammen och rygg-märgen. Med hjälp av labyrinten orienterar vi vår fysiska kropp i en 3-dimensionell värld. Labyrinten ligger inbäddad i tinningsbenet.

Inom Manual Kinesiology har örat och labyrinten i tinningsbenet funnits vara ett centrum för det mekaniska systemet. Det aktiveras vid olika typer av strukturella problem och obalanser i kroppen och kan registreras genom manuell muskeltestning.



Elektromagnetiska stimuli
Ett centrum för elektromagnetiska stimuli är ögonen.
Ögonens receptorer reagerar för ljus, d.v.s. fotoner och elektromagnetisk strålning.
Ögat är känslig för vissa våglängder av elektromagnetisk strålning (390-770 nanometer), vilket är i det våglängdsområde som strålningen från solen har sin högsta intensitet.
Tapparna och stavarna i ögonen omvandlar ljuset till elektriska impulser i nervsystemet. Fotoreceptorerna i ögat depolariseras (aktiveras) i mörker.

Inom Manual Kinesiology har ögonen funnits vara ett centrum för det elektromagnetiska systemet. Det aktiveras vid olika typer av elektromagnetiska problem och obalanser i kroppen och kan registreras genom manuell muskeltestning.

Akupunkturpunkter
Ögats fotoceptorer är mycket känsliga för påverkan av ljus (d.v.s. elektromagnetisk strålning). Obalanser i hela det elektromagnetiska systemet kan receptorstimuleras (RSe) genom att lysa med ljus mot ögonen. Även akupunkturpunkter kan receptorstimuleras med ljus från ex. vis en fick-lampa (dock kan man inte göra detta med till exempel muskelspolar, senorgan eller andra receptorer i huden).
Fenomenet att akupunkturpunkter och ögonen troligtvis är ensamma i kroppen om att kunna receptorstimuleras med enbart ljus indikerar att även akupunkturpunkterna i huden består av fotoceptorer.



Kemiska stimuli
Ett centrum för kemiska stimuli är tungan och nässlemhinnan.
Tungans receptorer reagerar på främst 4 olika smaker. Näsans receptorer reagerar på tusentals olika lukter.
De näringsämnen som vi behöver för vår kroppskemi och ämnesomsättning passerar munnen och tungan. Saliven i munnen har en viktig funktion vid matsmältning. Att smaka, tugga och suga på maten påverkar positivt upptaget av näring.

Inom Manual Kinesiology har tungan funnits vara ett centrum för det kemiska systemet. Det aktiveras vid olika typer av kemiska problem och obalanser i kroppen och kan registreras genom manuell muskeltestning.


Huden
Vår hud innehåller olika typer av receptorer som förmedlar tryck, beröring, vibrationer, värme, kyla och smärta.

I de känsligaste mekanoreceptorerna i huden utlöses en elektrisk aktionspotential vid en beröring eller deformering av huden på några få tusendels millimeter, den utlösta aktionspotentialen kan sedan registreras genom manuell muskeltestning.

Tydligast svar vid muskeltestning får man vid direkt kontakt mot huden med ett finger, vilket troligtvis beror på den galvaniska hudreflexen, samt de elektriska och magnetiska fält som omger fingret (och kroppen).
En aktionspotential kan även utlösas av tryck från ett föremål (plast, trä etc.), eller värme och kyla eller smärta eller ljus etc., men enklast och i vissa fall bäst svar fås vid receptorstimulering av hud mot hud, med ett finger eller del av handen mot det aktuella hudområdet.

En receptor detekterar stimuli (retningar) inom ett bestämt område, dess receptoriska fält.
Ju tätare innerverad en vävnad är ju mindre är de recptoriska fälten och ju större är känsligheten.
De 3 vävnader i kroppen som är allra tätast innerverade med smärtreceptorer är:
1. Ögat (hornhinnan)
2. Örat (trumhinnan)
3. Tänderna (tandpulpan)


Tänderna
Pulpan i tänderna tillhör de tre vävnader i kroppen som är allra tätast innerverad med smärtreceptorer. Den skyddas också av det allra hårdaste och kompaktaste materialet som vi överhuvudtaget har i vår kropp - tandemaljen.
Inom Manual Kinesiolgy har Tänderna funnits fungera som ett slags grundsystem där i stort sätt alla recptorstimuleringar kan göras känsligare genom att hålla på tänderna med fingrarna och muskeltesta samtidigt.

Genom att receptorstimulera med tänderna ger det också en mer allmän respons från hela nervsystemet.


30 olika Shortcut
Inom Manual Kinesiology's Shortcuts-system använder vi oss av drygt ett 30-tal enskilda shortcut för vitala delar inom kroppens elektriska, mekaniska och kemiska system.

De 30 vanligaste MK-Shortcuts är:
1. De vanliga Meridianerna
2. Sex chiao, gångtester
3. Centreringsreflexer
4. Chakra
5. Inre organ
6. 8-energier, växelgång
7. Aura
8. Leder i benen
9. Bröstkorg
10. Leder i armarna
11. Muskler
12. Käkled (nedre)
13. Käkled (övre)
14. Kraniella ben
15. Ryggrad, kotor
16. Bäcken
17. Syre, jonisering
18. Vatten, törst
19. Födoämnesbehov, hunger
20. Intolerans, överkänslighet
21. Urogenitala systemet
22. Enteriska nervsystemet, matsmältning
23. Avgiftning, utrensning
24. Cirkulation och respiration
25. Blodsocker
26. Hormonsystem och reproduktion
27. Hypothalamus
28. Limbiska systemet
29. Immunsystemet
30. Sympatiska nervsystemet, stress